För den som letar efter ny skärm är det lätt hänt att drunkna i den djungel av förkortningar som ofta utmärker skärmmarknaden. Det kan därför vara svårt att hitta rätt skärm, men med lite träning är det möjligt att komma rätt.
De viktigaste detaljerna är dock oförändrade sedan lång tid tillbaka, nämligen upplösning och skärmstorlek. För den som spelar kanske också uppdateringsfrekvens är en av de första detaljerna att ta i beaktning.
Uppdateringsfrekvens är en av de lättare detaljerna att urskilja i ett specifikationsblad och är den siffra som förekommer “Hz” – Hertz – och berättar hur många gånger skärmen uppdateras varje sekund. 60 Hz är en gammal guldstandard som duger fint för långsammare arbete, medan 120, 144, 165 eller 240 Hz är vanligt förekommande på skärmar som ska hänga med i svängarna i snabbare spel.
Storlek och upplösning är istället nära kopplade till ytterligare en parameter: Bildförhållande. Det handlar om förhållandet mellan längd och bredd, där 16:9 är det vanligaste. Till detta hör också de tre vanliga upplösningarna 1920 x 1080 pixlar, 2560 x 1440 pixlar, respektive 3840 x 2160 pixlar. De tre går också ofta under 1080p, 1440p och 4K UHD. När bildförhållanden avviker från 16:9 rör det sig oftast om bredare varianter som 21:9 eller ännu vidare, som lägger till fler pixlar vid sidorna. Detta är ett populärt substitut till att ha flera skärmar bredvid varandra.
Böjda och raka bildvisare
När skärmarna växer på bredden följer upplösningen med, medan de på höjden typiskt ligger kvar på samma nivå som gäller vid 1080p, 1440p eller 4K UHD. Något som däremot kan ändras är skärmens krökning, som kan vara någonstans mellan helt platt och kraftigt välvd. Välvda paneler har de senaste åren seglat upp som ett populärt format bland de extra breda skärmarna, där tillverkarna pekar på att krökningen ger en mer uppslukande skärmanvändning. Förklaringen är att en välv panel kan uppta större del av synfältet och således ta spelet närmare användaren, men huruvida det är önskvärt skiljer givetvis från användare till användare och spel till spel.
Klart är i alla fall att de riktigt breda modellerna, med bredd som motsvarar flera 16:9-skärmar sida vid sida, blir lättare att överblicka om de inte är helt raka. Hur mycket tillverkarna väljer att böja sina skapelser uppges i specifikationsbladen, men 1800R och 1000R är två relativt vanligt förekommande krökningsradier.
Det handlar kort och gott om en måttangivelse som i millimeter anger radien på en cirkel som skärmens välvda yta följer. Att bilda sig en exakt uppfattning om hur snävt en viss krökning upplevs är inte helt lätt, men spelar för det mesta inte någon större roll.
Efter viss användning kommer din hjärna att kompensera och linjer kommer att upplevas lika raka som alltid. Det du behöver ta ställning till är därför om en välvd skärm passar in på ditt skrivbord, vilket inte nödvändigtvis är optimalt om du vill använda den tillsammans med andra, platta skärmar.
Trenden går mot större och större
Medan välvda skärmar helt klart blivit ett vanligare alternativ, har också skärmstorlekarna på det stora hela tagit flera kliv uppåt. Precis som att en välvd skärm kan bidra till en mer uppslukande känsla, kan en större skärm också erbjuda en maffigare upplevelse - oavsett om det handlar om spel eller Excel. Mer skärmyta är sällan ett problem. 32 tum är inte längre en jättepjäs i skrivbordssammanhang och tillverkare satsar på så stort som 48-tummare, med några mellannivåer på mer beskedliga 40 och 42 tum. TV-apparatsstora skärmar flyttar alltså in i spel- eller arbetsrummet.
Storskärmsanvändare vittnar om att det rejäla formatet är perfekt för att titta på film eller spela och låta materialet uppta hela synfältet. Moderna operativsystem har dock också vassa funktioner för fönsterhantering som gör det möjligt att använda jättepanelerna som flera sömlöst sammanfogade skärmar, för att hålla koll på många olika program och fönster åt gången. Precis som med de bredare och välvda skärmarna handlar det om smaksak att gå upp rejält i storlek, men något som är extra viktigt att ta i beaktning är upplösningarna.
Medan 1080p kan fungera för en 42 tum stor TV på andra sidan rummet blir det en helt annat sak på armlängds avstånd. Text riskerar att bli suddig och annat material likaså, om du inte samtidigt skruvar upp upplösningen. Att titta på pixeltätheten, ofta markerad med enheten “PPI”, pixlar per tum, är en bra måttstock. Det går också att jämför med motsvarigheten hos mindre skärmar. En enkel jämförelse där är exempelvis att en 4K UHD-skärm på 48 tum har exakt samma pixeldensitet som fyra 1080p-skärmar på 24 tum. Det blir då också ganska uppenbart att en mer högupplöst skärm kräver ett vassare grafikkort för att snurra i på i bra upplösning, om du som användare inte är beredd att skruva ned detaljinställningarna eller uppdateringsfrekvensen.
Hög upplösning och stort format låter kanske mer som en TV än som en skärm, och faktum är att många också väljer att köpa en mindre TV och använda som skärm. Det finns en del speciella skillnader som skiljer de två skärmtyperna åt, där en central del är att TV-apparater uteslutande satsar på HDMI, medan skärmvärlden håller hårt i Displayport. Det är således viktigt att försäkra sig om att HDMI-standarden på både grafikkort och TV håller måttet, där stöd för HDMI 2.1 eller hyfsat nya produkter är två stämplar som brukar verifiera detta. Stökiga menyer och många TV-specifika lägen är annat att vara beredd på om en TV intar ditt skrivbord.
OLED – vad är grejen?
För de som satsar på TV-spåret följer ofta bildskärmstekniken OLED, som under fler år vuxit till en dominant position bland både TV och skärmarna på mobiltelefoner. På senare tid har det dock verkligen börjat röra sig för OLED även hos vanliga skärmar, till många uppgraderingssugnas stora glädje. LCD-tekniker som IPS, TN och VA är annars de som typiskt förknippas med skärmar och de har också positiva sidor. TN är bra i snabba skärmar, IPS i sådana där mer färgkorrekthet önskas och VA i välvda eller billiga skärmar med djup svärta.
De tre paneltyperna kan dock se sig besegrade av OLED som både är snabb och har alla förutsättningar för god bild. De tre förstnämnda typerna visar inga egna färger utan agerar som filter för en bakgrundsbelysning, som med en eller upp till ett par tusen separata zoner skiner ett vitt ljus genom LCD-lagren, som till slut ger bilden. Den största nackdelen med detta upplägg är att ljus alltid kommer att sippra igenom och det är därför inte möjligt att uppnå total svärta och skarpa kontraster mellan svart och vitt. Här skiner OLED, eftersom tekniken innebär att varje enskild pixel också svarar för sin egen belysning. På så sätt följer väldigt exakt belysning och perfekt svärta.
Genom anpassningar för skärmbruk och nya, förbättrade OLED-tekniker som QDOLED, kan panelerna därtill bli mer ljusstarka än tidigare, samtidigt som problem med inbränningar förpassas till historien. OLED är fortfarande dock något som hör till de dyrare och till de större skärmkategorier, men trenden är tydlig och inom några år kan även mer plånboksvänliga modeller med skärmtekniken troligtvis finnas i handeln.
Inte bara stort – även supersnabbt på tapeten
Avslutningsvis är det värt att tillägga att all skärmutveckling inte enbart går mot de bredare, större eller mer kontrastrika hållen. Snabbare bilduppdateringsfrekvens är fortfarande mycket viktigt i vissa snabba spel och för en stor skara användare. Medan 120 eller 144 Hz blivit en standard som går att få i alla upplösningar, är skyhöga nivåer som 240 och 360 Hz kombinerat med 1080p-skärmar, gärna i 24-tumsformat.
Det rör sig således om gamla beprövade format men i högra bilduppdateringsfrekvens än någonsin. Med moderna grafikkort och processorer är det också möjligt att mätta dessa nivåer i lättdrivna spel. Framtiden får utvisa när taket är nått, men i tidigt stadie finns produkter som snuddar vid 500 Hz-strecket. Svindlande!
Är du på jakt efter ny skärm eller nya komponenter? Spana in Back to Gaming för de bästa erbjudandena på allt du behöver för att spela i höst!
